Partistyrelsens sammansättning

Riksvalberedningen har idag en tumregel avseende PS sammansättning som starkt försvagar dess funktion som långsiktig motvikt till dags- och realpolitiken.

Av: Nicklas Börjesson (nicklas-borjesson)


Motionens brödtext

Nuläget:Idag finns en tumregel inom Riksvalberedningen som säger att Partistyrelsen skall bestå av:
* ⅓ rikspolitiker (parlamentariker är begränsade till ⅓ enl. stadgar, om statsråd omfattas är en tolkningsfråga)
* ⅓ kommun-, landstings-, och regionspolitiker
* ⅓ ”andra” plattformar

För närvarande är fördelningen ungefär 37% rikspolitiker, 46 % kommun-, regions- och landstingspolitiker och 15 % ”andra” plattformar.
Det är också viktigt att notera att det bara är en intern bedömning, det ligger alltså inget kongressbeslut bakom Riksvalberedningens regler kring vad som är lämpligt som sammansättning av partiets styrelse.

Problemet:

En styrelses uppgift, i föreningar och företag, att ta ställning i de långsiktiga, strategiska frågorna. Det är också partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna.
Kongresserna är medlemsorganisationens, alltså själva partiets, demokratiska forum. På det följer att det främst är medlemsmakten som skall utövas i partistyrelsen.

Problemet är att idag är det inte så. Idag är ⅓ av ledamöterna rikspolitiker. En ytterligare faktor att de är heltidspolitiker, vilket gör att de får en betydligt större tyngd gentemot de inte sällan oarvoderade övriga ledamöterna än antalet visar, de har ju dessutom en stab bakom sig.

Rikspolitikerna väger, vilket inte är konstigt, dagspolitiska och realpolitiska hänsyn tungt.
Men om de får en stor tyngd i partistyrelsen. Detta gör att partistyrelsen inte blir den långsiktiga motvikt till riksdagsgruppen och statsråd som måste finnas för att garantera en ideologisk och långsiktig förankring i partiets agerande.

Att sitta i partistyrelsen är också en ytterligare arbetsuppgift för rikspolitikerna som inte nödvändigtvis alltid är helt lätt att kombinera med deras övriga roller, att delta under hela mötestiden kan vara svårt.

Dessutom, dagens sammansättning innebär att Riksvalberedningen i kongressen 2017 med stor sannolikhet i stort sett bara kommer att föra fram representanter från “andra plattformar” och möjligen en ytterligare rikspolitiker. Allt annat skulle med dagen ⅓-tumregel vara felaktigt.

Lösningen:

Partistyrelsen har redan en roll hos vissa ledamöter som innebär att de skall hålla kontakten med rikspolitiska företrädare för partiet och därmed ge partistyrelsen insikt i rikspolitikernas arbete och situation.

Om man istället adjungerade rikspolitikerna skulle de kunna delta bara när deras expertis behövdes, man skulle då kunna ändra fördelningen till ⅔ kommun-, regions- och landstingspolitiker och ⅓ “andra plattformar”. Språkrör och partisekreterare påverkas inte av detta, de har sina platser.

Detta skulle stärka medlemsmakten i partiet och göra att partistyrelsen får lättare att fokusera på långsiktiga, strategiska frågor samt att dess roll som sådan motvikt mot de andra delarna av ledningsstrukturen stärks.


Förslag

Att Riksvalsberedningen får som instruktion att ungefär ⅔ skall vara kommun-, regions- och landstingspolitiker, och ⅓ andra plattformar.
Att rikspolitiker som parlamentariker och statsråd skall vara adjungerande till partistyrelsemöten.

För att stödja denna motion: Klicka på nedanstående länk.

https://mp.voteit.se/motioner-kongress-2017/partistyrelsens-sammansattning/_ts/KmyppyfHd3xpfTd